Idag har varit den mysigaste dagen på väldigt väldigt länge. Jag trodde dagen skulle bli katastrof. Jag trodde jag skulle vara bakfull, trött och irriterad när Wille skulle väcka mig imorse. Tvärtom. Jag vaknade utsövd och hörde Wille jollra inne på hans rum. Jag kom in och han ställer sig upp och sträcker ut sina små armar mot mig. Jag fick dagens första av otroligt många härliga kramar.

Idag har Wille suttit i mitt knä inte bara flera minuter utan flera timmar! Vi har suttit och tittat på tv, suttit och läst sagor, suttit och lekt med leksaker. I mitt knä. Jag har kunnat sitta och bara dofta in hans underbara bebisdoft och njutit och njutit. Detta var så otroligt behövligt kände jag. Speciellt en dag som denna som jag verkligen trodde skulle bli katastrof. Det hela blev ännu mera mysigt utav det.

Pussar på pussar på kramar och kramar, Wille har bara överröst mig med kärlek! Vilken underbart härlig grabb. Idag är jag en riktigt lycklig mamma och dessa dagar gör att man orkar med de där dagar som inte känns lika mysiga. De där snoriga, hostiga, skrikiga, trötta dagarna. Jag kan ta hur många sånna dagar som helst bara jag får 1 sån här dag per år.