Så ja det där med Chokladfudgetårta blev ju en katastrof. Jag glömde ha i smöret i fudgen så den blev en stenhård knäckliknande sak. Magnus gav inte upp i första taget och både skar, hugg, böjde, knäckte, vred och allt möjligt för att kunna smaka på tårtan, men det var omöjligt. Det var liksom som man hade satt ett säkerhetslås på tårtan och ingen som kunde PIN-koden! En emalj av ogenomtränglig kola skyddade chokladdrömmen inuti och Magnus fällde sakta en tår samtidigt som tårtan for ner i papperskorgen.

Nu ligger nästa tårta i ugnen och vi hoppas på att resultatet blir bättre denna gång! Tyvärr betyder ju detta att jag kommer behöva göra ännu en Tårta imorgon när Wille är vaken. Det räcker nämligen inte bara med en:/ Koka knäck när en  liten ettåring drar i byxbenet är väl inget jag rekommenderar men jag har ett uppdrag som måste fullföljas :) Hörs med det nya resultatet senare inatt någon gång då. Suck