Min goodiebagtävling blev den största bloggtävling som gjorts (vad jag har sett) över 100 olika personer vann över 400 priser till ett värde över 60.000 kr!! Tävlingen blev besökt över 100.000 gånger och har fick över 10.000 kommentarer. När man tänker på det är det faktiskt helt galet! Jag är enormt glad att det blev så stort, att så många företag engagerade sig och att tävlingen fick chansen att ge så många människor så många fina priser. Klapp på axeln Erika!!!

 Nu har de flesta företag skickat ut sina vinster, de som inte har gjort detta kan jag inte ansvara över, jag har tjatat och jag har försökt, vissa är helt enkelt bara ruttna! Nu har jag fått perspektiv på det hela och trots att det har ställt till saker, varit jobbigt och fick mig att gå in i väggen lite, så har det varit otroligt roligt och jag är väldigt stolt över mig själv som lyckades fixa en så otroligt häftig tävling!

Tomteluvorna är borta! Detta borde nästan firas. Jag har alltså för första gången sedan innan jul satt på min stationära dator igen. Det känns så trångt och stelt och obekvämt att sitta här nu när jag äntligen har en laptop igen. Den låter jättemycket och det känns som den slukar dyr dyr el också, så jag är inte alls glad att jag tvingades sätta på den igen. Ska bara skriva klart här och sen får den bli avstängd och stå ensam ett tag till.

Nu sitter jag hemma och väntar på att Emelie ska komma hit, vi ska titta på lite film och äta lösgodis, mums. Imorgon bitti är det vetenskapsteori igen och under dagen höll jag på att somna inte bara 1 utan flera gånger. Men precis som mina ögon höll på att falla ihop vaknade jag stört av att läraren höll på att kvävas. Hon hade satt en halstablett i halsen och blir röd. Tar sig om halsen och säger "jag får inte luft" samtidigt som hon springer ut ur klassrummet. Några minuter senare kommer det in en man och säger att lektionen är avslutad och vi kan gå hem. På vägen därifrån sedan såg jag föreläsaren stå och hosta och hulka på toaletten och usch vad jag kände för henne. Det kan inte vara lätt att nästan kvävas inför 100 åskådare. Sjukt att vi alla studerar till sjuksköterskor, men att ingen gick för att kolla så att hon mådde bra? Jag förstod faktiskt inte vad som hände ens, förrän mannen kom tillbaka och hon redan fått hjälp. Så kan det vara. Läskigt.

Igår jobbade jag natt. Kom insäng vid 4 inatt. Upp i ottan och åka till universitetet. Vetenskapsteori. Tjoho. Det är inte lätt att koncentrera sig på gamla greker och vetenskapsteorier när man edasr har 3 timmars sömn bakom sig. Längtar hem till min sköna säng och till Magnus och Wille som är lediga idag.

Om ni undrar är det Christian vars hand ni ser på bilden. Jag lovade att hälsa att han är bäst. Någon som undrar om det är lågstadiet vi går på? :)

- Postat från min Iphone serru

Nu kör vi! Årliga kryssningen med Cherry. Poler turnering, casinospel och ändlöst med fest :) fast ska jag vara ärlig är det nog buffén jag ser mest fram emot. Är det då man märker att man börjar bli gammal när man ser fram emot lagad mat? :)



- Postat från min Iphone serru

Bilden lånad från http://skyndafynda.blogspot.com säg till om jag ska ta bort den.

Idag var jag hos optikern igen för att prata om hur jag gillar mina nya linser. Jag förklarade för henne att jag hade problem med att se på nära håll, hon sa att det var helt normalt, jag förklarade igen att jag tror inte att det borde vara så här, hon sa då till mig ännu en gång att det är normalt, mina ögon har inte ställt in sig än. Då sa jag att jag lika gärna kan vara utan linser för jag kan inte plugga i dom då jag inte kan läsa i boken. Då bestämde hon sig för att göra en till liten undersökning när jag hade linserna på mig och jag fick sätta på mig ett par löjligt tunga stora glasögon.

Hon stoppade i någonting framför vänsterögat och frågade om jag såg bättre, "jaaaaa!!" helt plötsligt kunde jag ju faktiskt se vad som stod framför mig. "Vad hände där?" frågade jag. Hon förklarade för mig att det är bara för att jag har ett brytningsfel därför jag inte kunnat sett innan. Men det visste jag ju! Det förklarade hon för mig redan förra gången. Men jag hade inte fått linser för mitt brytningsfel, "dom är så mycket dyrare än vanliga linser" förklarade hon. Så hon hade helt enkelt struntat i att ge mig det, utan att fråga vad jag ville ha. Visserligen hade detta ingenting att göra med att jag inte kan se på nära håll, det har med att ögat måste vänja  sig och träna upp sig, men detta påverkade ju hela min syn, hur jag såg även på långt håll, så jag känner ju ändå att det är rätt viktigt!

"Vill du att jag ska beställa linser för ditt brytningsfel?" um? "Hur mycket dyrare?" då tog hon fram några listor och började räkna och det visade sig vara väldigt mycket dyrare, så jag satt och funderade ett tag. Vi dividerade fram och tillbaka och jämförde priser, tog skillnaderna med abbonemang och mot box-köp och hit och dit. Ett tag fick vi sitta där och räkna tills jag bestämde mig för att strunta i brytningsfelet, jag har faktiskt inte råd att lägga över 600 kr i månaden mer bara för att jag ska se bättre på vänsterögat, jag överlever med det jag ser ändå tänkte jag. Det är ju ändå bättre än innan! Sedan var jag på väg därifrån. Jag tänkte bara dubbelkolla med henne prisskillnaden igen så jag inte gör något förhastat, och då säger hon "fast du kanske vill att jag ska beställa dom som inte är så dyra?" vad menar du nu? sa jag. "Jo, vi har nämligen två olika, ett par som är riktigt dyra, och ett par andra som det knappt blir någon skillnad". Suck. Ja men ja tack då, beställ gärna dom. "Ja dom är lika bra så det ska inte spela någon roll". Vilken tur att jag gick tillbaka och frågade för tredje gången så att hon kom på sitt billiga alternativ, och vilken tur att jag sa till flera gånger att hon skulle göra den där extra undersökningen så att hon upptäckte mitt brytningsfel (igen!).

Sedan frågade hon mig vilken av linserna som jag provat hemma jag tyckte bäst om. "vad menar du nu?" undrade jag. "tycker du att höger eller vänster var skönast?" jag förstod fortfarande ingenting. "ja du har ju fått prova två olika sorter, märkte du inte att askarna såg annorlunda ut?" jo men jag trodde ju att det var för man skulle se skillnad på höger och vänster lins, inte visste jag att linserna var olika det var det ingen som sa till mig. "Hade jag vetat det kanske jag hade tänkt på det åtminstone" jag börjar bli lite irriterad! "nej det var kanske en miss då, men då gör vi så att vi tar den högra för den tyckte jag såg bäst ut, sen drar jag ner din styrka från 1 till 0.75 också för det var nog lite fel inställt förra gången" jaha. Ok? (känns tryggt)

Sen tänkte jag ställa mig från stolen då hon säger, "vänta lite, sitt kvar där" hon hade ett förstoringsglas riktat mot ögat på mig. "Du har en gul fläck där" .....hjärtat hoppade till. Det är inte riktigt vad man vill höra hos optikern. Inte för att jag vet om gula fläcken visar sig genom en gul fläck, men det låter ändå läskigt. "jag måste låta min kollega titta på detta, vi kanske måste skicka iväg dig". "Skicka iväg mig? vaddå skicka iväg mig?" säger jag och blir nervös. "Jag hämtar min kollega" säger hon och går därifrån utan att svara på min fråga. Kollegan kommer in och tittar i förstoringsglaset mot mitt öga "mmmm" "hmmm" "jaaaa" "mmmm" hör jag och min optiker står bredvid och säger "mm, ser du! ser du!" några till "mmm" "jaaa" "hmm" senare och sen frågar han "jobbar du som svetsare?" um. Nä?! Jag jobbar som croupier. "Ja då kan du ju ha fått vad som helst i ögat" (vad menar han med det?) "detta gör vi ingenting åt idag, men håll koll på det till nästa gång". Jag försökte flera gånger få dom att förklara vad det var jag hade i ögat och jag fick svaret "någonting" flera gånger. Jag förstod aldrig om det var en sjukdom, en böld, skräp eller vad annat tills jag frågar henne rakt ut "Men vadå, är det typ ett föremål?" hahahaha. Jag vet inte varför just ordet föremål kom först på tal. Men då fick jag det i alla fall förklarat att det inte var en sjukdom utan att det var något skräp som fastnat och vuxit fast lite, men att det kanske försvinner av sig själv. Skumt.

Kändes underbart att vara tillbaka på black-jack bordet i Lördags där jag är trygg. Det som var mindre kul var att jag fick stå på bordet ute vid Entrén och det var 18 minusgrader ute och dörren står vidöppen så trots att jag hade på mig skjorta, väst, kofta, jacka, filt och en värmefläkt som stod och blåste varmluft på mig frös jag så jag höll på att svimma. Efter en timme kände jag inte längre mina fingrar och fick helt enkelt chansa på att korten följde med handen ut från kortskon. Några gånger slängde jag upp korten och insåg att det inte flög med något kort, mina händer var så stelfrusna så jag inte kände skillnad. Uschiamej. Burr burr. Hur dom som spelade kunde stå där i linnen och klänningar och tunna skjortor det förstår jag inte, men alkohol är bra för kyla har jag hört :)

Igår hade vi liten middagsbjudning här hemma, bjöd över Emelie och hennes pojkvän Fredrik och sen den andra Emelie också. Sedan åt vi smördegsinbakad lax till huvudrätt och kladdkaka och ben&jerrys till efterrätt. Sedan spelade vi vuxenpoängspelet som jag verkligen kan rekommendera. Det blir roliga diskussioner och både nostalgitrippar och skratt :)

I helgen har jag och Magnus varit och loppat lite, vi var på en jättestor loppis som finns ute i Golfhallen i Örebro varje Lördag. Sedan var jag även på en annan loppis i en källare på ett hyreshus. Fanns hur mycket skit som helst där, men också några gobitar :)

Igår kväll testade jag någonting jag aldrig gjort innan, jag jobbade som poker dealer. Jag jobbar ju annars bara med blackjack men nu blev vi inhyrda på ett stort poker-event med 1700 deltagare. Vi skulle få en snabbutbildning innan för att lära oss alla praktiska grunder, men denna bestämde dom sig i sista sekunden för att ta bort, så vi hade egentligen ingen aning om hur vi skulle göra när vi väl satt där. Ingen av oss från Örebro hade dealat poker innan men arrangören var tydlig med att "detta är bara på skoj, inga pengar, så det är inte så viktigt" men det kändes ändå rätt dumt när man satt där och man egentligen inte hade koll på allt som man skulle ha koll på. Gästerna lärde sig snabbt att det var för låtsas pengar och dom försökte bara få tag i finalbiljetten genom att gå all-in på bordet direkt för att se vad som hände, förlorade dom gick dom till nästa bort och gjorde likadant igen. Det blev alltså all-in situationer och splittade potter och side potter hela tiden och det var näst intill kaotiskt vid vissa händer. Men det gick. Många var så fulla så dom ändå inte märkte om det blev fel och det hela var ju mest bara för det var roligt.

Nästa gång jag ska jobba som poker dealer vill jag ha en ordentlig omgång innan så jag i alla fall vet hur jag ska lösa kniviga situationer. Man är så van vid att vara "kung över sitt bord" och ha koll på alla regler. Det finns ingenting som någon kan säga vid mitt black jack bord, jag har jobbat så länge så jag har koll på allting och skulle kunna deala i sömnen, men detta var inte alls så.

Rolig erfarenhet trots paniken var det i alla fall :) Men det ska bli skönt att få komma tillbaka till sitt black jack bord ikväll och kunna slappna av och bara njuta av att spelet flyter på.

 Jag är så trött på tomtarna, jag förstår att ni också är det. Men dom får vara kvar ett tag till! :) Det är nämligen så att mitt designprogram endast finns på min stationära dator och den har jag inte ens satt på efter jul. Jag fick en laptop av mina föräldrar som jag ÄLSKAR! Jag ligger i soffan med datorn i knät och riktigt myser varje gång jag ska blogga. Jag kommer mig helt enkelt inte för att sätta mig i den obekväma datorstolen vid den stationära datorn och börja designa. Det är därför ni får leva med tomteluvor ända in i Februari. Sorry :)

Igår blev det spontanfika på Marieberg med en kompis, sedan blev det en ännu mer spontanbio. Vi såg på Mission Impossible 5 och jag blev väldigt överraskad när jag såg att det var en Svensk med i filmen, det hade jag ingen aning om, så det var riktigt roligt :) filmen fick helt OK betyg av mig, även fast det inte riktigt är min typ av film.

Idag var jag ledig från jobbet, det var längesedan jag hade en Onsdag ledig så jag bestämde mig för att följa med min klass ut och festa istället. Tyvärr fick jag inte komma på förfesten, inte för min klass, utan för generalerna kan man säga. Man var tvungen att ha köpt en "nollepåse" som kostade 300 kr, denna ger dig en nollebricka som gör att du kommer in gratis på alla ställen. Detta var sista festen på nollningen plus att jag redan kommer in gratis dit vi skulle då jag jobbar där, så jag kände att det var onödigt att köpa påsen, så därför fick jag inte ens komma på förfesten. Typiskt. Men jag slog följe till krogen istället och mötte upp dom där. Helt nykter var jag och det var inte dom kan jag säga. Det var trevligt men det blev en tidig kväll för mig. Det är ju faktiskt föreläsning imorgon kl 9 och jag känner att denna gången vill jag göra detta på riktigt!

Nu ska jag krypa ner bredvid Magnus och värma mina fötter under hans täcke som jag alltid gör dessa kalla vinterkvällar. Han är som en kamin som värmer så skönt. Igår fick jag en jättefin bukett tulpaner av honom så det minsta jag kan göra för att tacka är väl att stoppa in ett par iskalla fötter mellan hans ben? eller hur :)

Nu känns det så skönt, jag har bockat av flera saker på att-göra-listan. Jag har ännu en gång (fjärde gången i ordningen minst) hört av mig till de företag som inte sköter sig angående vinster. Är det så att dom inte hör av sig eller skickar ut vinsterna denna gången så lägger jag ner helt. Detta har sugit så mycket energi från mig så det har inte ens varit värt det. Men idag känns det jätteskönt att ändå ha gjort det en sista gång för att verkligen få ett avslut. Nu vet ni det. Jag har gjort mitt bästa nu. Nu är det upp till företagen att sköta sin del!

Nu har jag egentligen bara designen på min egna blogg att fixa och sen är jag back on track. Lusten för att börja blogga igen ökar för varje dag. Så snart är jag där :) Men jag har verkligen lärt mig mina egna begränsningar och att lägga ner så mycket tid och energi på ett enda projekt igen det kommer jag aldrig göra! Så någonting har jag i alla fall tagit med mig av denna situationen. Förutom underbara läsare då förstås, och tyvärr en del mindre underbara, men så är det väl i denna stora stygga värld :)

Som tur var så är ni underbara läsare tillräckligt underbara för att jag fortfarande ska tycka att det är värt att fortsätta blogga trots de jobbiga läsarna. Dom kan slänga sig i väggen för jag bloggar för min egen skull (och för mina underbara läsares skull) och inte för deras skull! Vi hörs snart igen :)

För att få lite arbetsro vilket inte är så lätt att få hemma med en 15-månader springandes omkring med sin sångbok och vill sjunga låtar hela dagen, så har jag åkt till universitetet. Det är stängt på lördagar men studenter kommer in med sina lås-kort. Det är helt öde och övergivet och jag sitter ensam i en stor korridor och det är kolsvart utanför. Jag kan inte annat än att bli lite mörkrädd faktiskt men samtidigt är det en häftig känsla. Ett helt universitet, hundratals salar och korridorer och hörsalar helt för mig själv. Det sitter säkert fler personer runt om men hittills har jag inte sett en enda. Det är helt knäpptyst, så tyst så att jag börjar störa mig på min egen andning. Men ändå slås jag av hur underbart det faktiskt är att studera. Det är något magiskt över det hela. Magiskt att öppna en ny bok med information som bara väntar att få tränga in i min hjärna och jag har kommit till en tid i mitt liv då jag verkar vara väldigt redo att ta in informationen. Det känns lätt och roligt att lära. Två veckor har gått på min utbildning och jag ser verkligen fram emot resten av tiden. Detta ska bli så kul! :)

Nu när jag sa detta så släktes det i korridoren. Det enda som lyser upp min korridor är lyset från skärmen. Nu blev det läskigare än innan och det kanske är dags för mig att packa ihop och åka hem. Undra om jag hittar till utgången. Shit.